Jag skulle vilja uttrycka mig djärvt och här i klartext hävda att bäckenets fogar inte tillnärmelsevis får den uppskattning som de faktskt förtjänar när de sitter där de ska och håller ett trivsamt och konstant avstånd till varandra. Kanske att det är som ett fogarnas rop på hjälp, när dessa tre musketörer ibland tar gravida kvinnor i sitt våld genom att påbörja en stillsam förflyttning? En skenbart oskyldig manöver som för att storögt säga: "Vadå då, man kan väl få röra på sig lite?"
Bortsett från att det vore väldigt otäckt om de faktiskt visade sig ha ögon att titta storögt med, så är upplevelsen av dessa små och knappt märkbara sidesteps, ganska otäck som den är.
Som man kanske kan ana har jag begåvats med ett gäng fogar som nu i veckan bestämt sig för att bjuda upp varandra till dans och mingla vilt. Och det är inte slow fox det handlar om. Socialt och trevligt för all del, men då jag inte känner mig inbjuden, försöker jag nu sårat blidka dem med hissåkning, hårda stolar och platta skor.
Jag säger bara det, att hade jag varit fog i någon kvinnas bäcken så hade jag sett till att be om roligare saker än så!
Nu är ju ändå lägt som det är, men jag vill uppmana folket till att sjunga de stillsamma fogarnas lov! Kanske att deras självkänsla då stärks, att ryktet sprider sig från bäcken till bäcken!
Tillsammans kan vi skapa en lite vackrare värld, med lite gladare fogar! Sprid evangeliet!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar